Samarbete mellan städer och nya lagkrav ska motverka social dumpningÂ
Första juni 2017 kom nya bestämmelser i lagen om offentlig upphandling. Bestämmelserna innebär att upphandlande myndigheter har krav på sig att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor i de tjänste- och entreprenadupphandlingar som överstiger tröskelvärdet och där det anses behövligt. Syftet med arbetsrättsliga villkor är att de personer som utför tjänster inom ett upphandlat kontrakt ska ha skäliga nivåer vad gäller lön, semester och arbetstid.
På så vis motverkas social dumpning och därigenom snedvriden konkurrens. Social dumpning kallas det när ett företag som lämnar anbud inte erbjuder sina anställda skäliga arbetsvillkor eller sociala skyddsnivåer och därför har möjlighet att offerera lägre priser för sina tjänster än konkurrenterna.
Samarbete mellan tre städer
2016 påbörjades ett samarbete kring arbetsrättsliga villkor med Stockholms stad och Malmö stad. Samarbetet har sin grund i att de tre städerna fick uppdrag från politiken i respektive kommun att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor och därigenom uppstod både behov och möjligheter att samverka.
Under 2017 har detta arbete lett fram till att det nu finns framtagna arbetsrättsliga villkor för branscherna bygg, måleri och el-installationer som följer den nya lagstiftningen. I villkoren är nivåerna som ska användas avseende lön, semester och arbetstid fastställda och kan nu användas av andra upphandlade myndigheter.
Gemensamt arbetssätt i staden
Inköp och upphandling anordnade våren 2017 ett seminarium för Göteborgs Stads upphandlande enheter för att informera om den nya lagstiftningen och förklara hur den ska användas av dem som upphandlar tjänster och entreprenader i staden. På Göteborgs Stads intranät kan samtliga upphandlade verksamheter inom staden ta del av villkoren, en vägledning om hur de kan användas samt förslag till hur en uppföljning kan gå till.
– Det är viktigt att vi har ett gemensamt synsätt och arbetssätt vad gäller både kravställning och uppföljningsarbete, säger Johan Davidsson, CSR-specialist på Inköp och upphandling.
Under 2017 har Inköp och upphandling ställt arbetsrättsliga villkor i 23 procent av de publicerade tjänsteupphandlingarna, bland annat avseende städtjänster och hantverkstjänster. I övriga tjänsteupphandlingar som genomförts under året har det inte ansetts vara behövligt att ställa villkoren.
Uppföljning kräver resurser
Precis som med andra typer av krav och villkor är det viktigt att följa upp de arbetsrättsliga villkoren. Det har visat sig att denna uppföljning är resurskrävande, vilket gör det svårt för många upphandlande enheter att genomföra den.
– En risk vi ser är att uppföljningsbördan kan leda till att upphandlande enheter i staden, som inte har resurser att genomföra uppföljningen, i sin behövlighetsbedömning beslutar att det inte är nödvändigt att ställa villkoren. Den upphandlande enhet som ställer arbetsrättsliga villkor i sina upphandlingar, har också ett ansvar att genomföra uppföljningen, förklarar Johan.
Inköp och upphandling har stora utmaningar framför sig när det kommer till uppföljning av redan ställda arbetsrättsliga villkor.
Detta är en artikel hämtad ur hållbarhetsredovisningen Hållbara inköp 2017 där du kan läsa fler artiklar.