Att mobiltelefontekniken går framåt innebär förutsättningar för ett enklare och effektivare arbetsliv. Virtuella rum och ett minskat resande kan i sin tur leda till minskad klimatpåverkan. Men produktens livscykel kantas av en uppsjö av hållbarhetsproblem.
Varje år säljs cirka fyra miljoner mobiltelefoner i Sverige, trots att 97 procent av Sveriges befolkning redan äger minst en. Utöver de 86 kilo avfall (i form av gruvavfall och slaggprodukter från tillverkning, materialutvinning och elproduktion) som tillverkningen av en enda mobiltelefon kostar, innehåller telefoner ofta så kallade konfliktmineraler.
I det nya ramavtalet för telefoner har Upphandlingsbolaget gjort förändringar för att främja en hållbar utveckling – både socialt och miljömässigt.
– En mobiltelefon har mest negativ påverkan på miljön och människan under tillverkningsfasen och när den inte längre används. I den upphandling som gjordes under 2016 ställdes därför bland annat krav på att leverantören ska ha rutiner för spårbarhet för de produkter som omfattas av avtalet, det vill säga att leverantören ska ha metoder för att kontrollera produkten hela vägen i produktions- och/eller leverantörskedjan. Leverantören ska även kunna informera om hur och var kasserade produkter ska återvinnas eller återanvändas på ett godkänt sätt, säger Johan Davidsson,
Eftersom den största negativa miljöpåverkan från mobiltelefoner sker innan och efter användning, är det såklart viktigt att ändra konsumenters beteende till att behålla sin mobil en längre tid innan den byts ut mot en nyare modell. Marknaden uppmanar konsumenter att byta mobiltelefon oftare än vad som borde vara nödvändigt. Det är till exempel ytterst lite fokus på att marknadsföra en telefons livslängd samtidigt som olika operatörers abonnemang gör det enkelt att varje år byta telefon till senaste modellen.
– I ramavtalet har vi istället fokuserat på att leverantörerna ska göra det enkelt för mobilanvändarna att lämna in sin gamla telefon för rekonditionering eller återvinning. Detta löser dock inte grundproblemet, men det är en åtgärd som är enklare att genomföra och följa upp, förklarar Johan.
Avtalet gäller från den
andra januari 2017 och förväntas ha en beställningsvolym på cirka 140 miljoner kronor under hela avtalsperioden.
FAKTA: Konfliktmineraler
VAD: Tenn, Tantal, Tungsten (Volfram) och Guld, också kallat ”3TG”.
VAR: Centralrepubliken Kongo och närliggande länder är de absolut största leverantörerna av konfliktmineraler och de som internationellt definieras om leverantörer av konfliktmineraler. Guld kommer även från Colombia där konflikter finns.
PROBLEM: Gruvorna och dagbrotten kontrolleras av väpnade miliser som finansierar sitt krig genom att sälja de eftertraktade konfliktmineralerna till tillverkare av delar åt elektronikindustrin, bilindustrin med flera. Som en del av sin krigsföring fördriver miliserna hela byar, värvar barnsoldater och begår systematiska grova våldtäkter. I gruvorna och de öppna dagbrotten är arbetsvillkoren ofta mycket dåliga.
miljöspecialist på Upphandlingsbolaget.
Detta är en artikel hämtad ur hållbarhetsredovisningen Hållbara inköp 2016 där du kan läsa fler artiklar om socialt ansvar i upphandling.