Att transporter, användning av fossil energi och hög materialanvändning genererar klimatpåverkan är väl känt. Men även våra konsumtionsmönster bidrar stort till klimatutsläpp och mycket pekar på att de offentliga inköpen utgör en betydande del av klimatpåverkan från svensk konsumtion.
Göteborgs Stads nya miljö- och klimatprogram utgör grunden för stadens arbete mot en ekologiskt hållbar stad 2030. Programmet är nedbrutet i ett antal delmål med tillhörande målvärden. Ett målvärde är att klimatpåverkan från inköp ska minska med 90 procent till år 2030.
Skapa en tydlig bild över miljöpåverkan
Trots betydande påverkan från offentliga inköp saknar vi idag en tydlig bild över varifrån klimatpåverkan kommer ur ett inköpsperspektiv. Mot denna bakgrund har Inköp och upphandling påbörjat arbetet med att kartlägga dagens utsläpp samt ta fram en metod och strategi för hur klimatpåverkan från inköp ska kunna följas upp. Metoden vi har börjat arbeta med är en så kallad klimatspendanalys.
I en klimatspendanalys tilldelar man olika typer av inköp en klimatpåverkan med syfte att förstå vilka inköp som har störst klimatpåverkan och hur den skiljer sig mellan olika inköpskategorier. Arbetet kommer att utgå från Spendrapporten från 2020 och tillhörande kategoriträd som är framtaget för staden.
Ny miljöspecialist
Projektet genomförs i samarbete mellan Inköp och upphandling, IVL Svenska miljöinstitut och Miljöförvaltningen. Från Inköp och upphandlings håll har arbetet med klimatspendanalyen medfört en nyrekrytering i form av Carolina Hoffenback. Carolina är från Göteborg men har de senaste fem åren studerat till civilingenjör i energi-miljö-management i Linköping och har en master i hållbart företagande. I augusti började hon som miljöspecialist på Inköp och Upphandling och kommer vara drivande i förvaltningens arbete med klimatspenden.
– Det är ett väldigt intressant projekt och förhoppningsvis kan det bidra till att konkretisera arbetet mot målet att minska klimatpåverkan från inköp. Ambitionen är att få ett första resultat runt årsskiftet. Efter det hoppas vi kunna föra en dialog med förvaltningar och bolag från staden för att stämma av resultaten och diskutera hur vi tar detta vidare, säger Carolina.
Klimat- och miljöspendanalyser har gjorts av ett fåtal kommuner tidigare och kan utgöra en grund för det vidare arbetet med kartläggning av klimatpåverkan.
– Klimatspendanalysen kommer inte ge exakta svar på allt, men vi hoppas att det kan lägga grunden för en metod som går att fortsätta arbeta med. Förhoppningen är även att förfina metoden genom att få in mer leverantörsspecifika data, exempelvis i form av att efterfråga livscykelanalyser vid upphandlingar, säger Linda Nilsson, hållbarhetschef på Inköp och Upphandling.