För första gången kartlägger nu Göteborgs Stad hur de offentliga inköpen påverkar klimatet. Under 2020 köpte Göteborgs Stad in varor och tjänster för totalt 26 miljarder kronor. Det genererade 427 000 ton koldioxidekvivalenter, ett mått som används för utsläpp av växthusgaser.
De offentliga inköpen i Göteborgs Stad år 2020 motsvarar 0,7 ton koldioxidekvivalenter per invånare, det visar den nya analysmetod som mäter klimatpåverkan av inköp.
– Det är en skattning och inte en exakt siffra, men det ger oss en uppfattning om vilken klimatpåverkan inköpen har, säger Carolina Hoffenback, miljöspecialist på förvaltningen Inköp och upphandling i Göteborgs Stad som har gjort analysen.
Offentlig konsumtion genererar ett ton koldioxidekvivalenter per person och år enligt Naturvårdsverket. Göteborg Stads egen analys visar att stadens inköp ligger på ungefär samma nivå.
Första bild av inköpens klimatpåverkan
Syftet med analysen är att få kunskap om vilken klimatpåverkan inköpen faktiskt har. Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram slår fast att klimatpåverkan från inköp ska minska med 90 procent till år 2030. Därför kartläggs nu dagens utsläpp med en ny metod som kallas miljöspendanalys.
I en miljöspendanalys tilldelar man olika typer av inköp en klimatpåverkan för att förstå vilka inköp som har störst klimatpåverkan och hur den skiljer sig mellan olika inköpskategorier. Göteborgs stads miljöspendanalys har gjorts i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Runt 500 klimatindikatorer från IVL har matchats med runt 1 200 unika koder kopplade till stadens inköpskategorier.
– Resultaten från miljöspendanalysen kommer att användas för att ta fram ett utgångsläge för målvärdet i miljö- och klimatprogrammet. Det är inte helt klar vad utgångsvärdet blir, men minskningstakten som behövs för att nå klimatmålet är hur som helst hög, säger Linda Nilsson, hållbarhetchef på förvaltningen Inköp och upphandling i Göteborgs Stad.
Klimatpåverkan per krona viktigt
Miljöspendanalysen visar föga förvånande att inköpskategorin byggnader har störst klimatpåverkan. Det är också den kategori som har störst inköpsvolym med både byggentreprenader, underhåll och byggvaror. Livsmedel och måltider å andra sidan är en kategori med jämförelsevis liten inköpsvolym, men som ändå får en betydande klimatpåverkan, nästan lika stor som byggnader.
– Det visar att det är inte bara är intressant att se var den totala klimatpåverkan blir störst. Klimatpåverkan per krona är också viktigt att väga in, säger Carolina Hoffenback.
Bara början
Även om miljöspendanalysen är klar nu, så har arbetet med att mäta och följa upp klimatpåverkan från stadens inköp bara börjat. Göteborg Stad är en av de första offentliga organisationerna i Sverige som använt metoden. Så sent som i januari i år lanserade Upphandlingsmyndigheten metodstöd för miljöspendanalyser, och hållbarhetschef Linda Nilsson ser fram emot att få se fler liknande miljöspendanalyser från andra verksamheter.
– Nu har vi ett första resultat, men det ger inte exakta svar på allt. Vi vill lära oss mer, utveckla metoden och förfina resultaten, gärna i dialog med andra inköpsorganisationer, säger Linda Nilsson. Jag hoppas vi har kommit en bra bit framåt redan till nästa års miljöspendanalys. Vi håller en rad olika seminarier och workshops i höst, håll utkik efter det om du är intresserad!